Vara ensam i buren

Nu på morgonen körde jag valpens första pass att vara instängd i buren ensam och att jag lämnar rummet. Zoë fick vara kvar, ville inte ha någon rivstart. Så jag gick ner och hämtade hundmat i köket medan valpen låg i buren med sitt ben. Det gick utmärkt! Inget pip alls, och hon ville inte ens gå ur buren när jag öppnade, ville hellre gnaga på sitt ben. Det är första gången hon inte kastat sig på burdörren när jag närmat mig! Det kommer bli ett annat ljud i skällan när jag tar med mig Zoë ut... Men jag ska verkligen försöka träna det den här veckan, eftersom det är HUND 3 i helgen och då skulle det underlätta en hel del om valpen kan ligga i inne i buren när vi är ute och tränar. Vi får väl se hur det går, det är ju en ny plats och allt också. Men jag försöker tänka positivt!

Åka famn är inte så roligt

Nu var det ett par dagar sedan man uppdaterade igen. Sedan dess har vi fortsatt träna på alla smågrejer som burträning, ensamhet, stå på bord och klicker.

Nu nyss kom vi in från en härlig lång promenad i solen. I början blev det en del koppelträning, väldigt behövlig kan jagg tillägga! Det är inte helt lätt för en valp att förstå att man inte får gå på höger sida om matte. Men hon gör stora framsteg, nu snor hon sällan runt fötterna på mig när hon är kopplad! Eftersom vi gick längre än vanligt, fick hon åka famn endel, för att hon ju som bekant är valp och ännu inte ska röra sig för mycket. Hon höll dock inte med! Det är ju inget kul att gå och hänga på mattes armar när Zoë får springa runt och göra spännande grejer på marken!

När vi kom till skogsvägen blev det däremot springa av! Vi hade ett hundmöte (det händer inte ofta här ute) som gick ganska bra, Zoë morrade till lite men sen stack jag åt henne en massa godis när de gick förbi. Nu struntar jag i om hon kliar, vi måste få bukt med denna fåniga skälla-på.hund-nonsens! Vill ju inte att Eko ska ta efter heller.

"Vad gör du där uppe?"

"Åh, ska vi leka!?"

Det här är normalt vad som händer när man försöker ta kort på BARA Zoë...

"Matte, det låter konstigt där borta..." Kvittrande fåglar är farliga tycker Eko! :P

Zoë klättrar på snön, Eko klättrar på Zoë.

"Matte, jag tycker om dig..."

 "... Men måste jag sitta här?"

Här får tjejerna göra lite godissök i snön, vilket även innebär motorik-träning för valpen. ;)

Och när vi nästan var hemma fick hundarna plötsligt för sig att "nu är det bustime". Vet inte vad som flög i dem, men gulligt var det!

Det tog en bra stund för valpen att varva ner efter promenaden, som alltid (hon har INTE någon av- och påknapp än kan jag ju säga), men nu ligger hon äntligen med  Zoë i buren och sover som en liten ängel.

Vi har också klickertränat lite idag. Eko är mycket fokuserad på godiset och däför går det lååångsamt, men det är roligt och några små framsteg tycker jag nog att jag sett!

Första promenaden i Överby

Jag blir så förslappad när jag bor här ute på landet! Det är ju bara att släppa ut hundarna på tomten och sen springa in i värmen igen! Att ha en liten valp (som ju inte ska gå knappt någonting egentligen), gör ju inte direkt att man blir mer aktiv heller. Men igår sa jag till mig själv att vi ska bli mer aktiva och jag ska ge hundarna mer tid istället för att bara sitta vid datorn!

Så idag tog vi vår första promenad här på ön, sen vi flyttade tillbaka. Vi gick inte långt alls, men var väl ute i en halvtimme eller så i alla fall. Solen sken och jag tänkte att "nu blir det massor av fina bilder". Av 69 bilder har jag nu sparat sex stycken. Solen är förrädisk, tar man inte kortet i rätt vinkel bli det bara mörkt och tråkigt. Men här är några mysiga vinterbilder i alla fall!

"Å ett å två å tre å hopp!"

Eko 12 veckor

Oj vad tiden går fort! Nu börjar lillskruttan bli stor, känns det nästan som. Igår var vi hos veterinären och tog 12-veckors-sprutan och det gick galant! Inte ett knyst sa hon, min duktiga lilla tjej!

Det märks fortfarande tycker jag att Eko är en ganska försiktig liten person, hon är inte en sån hund som kastar sig in i allt nytt, men det tycker jag kan kännas ganska skönt på vissa sätt. Här gäller det bara att bygga självförtroende och tillit till mig, så att hon ändå kan ta sig an världen utan att bli skrämd eller tillbakadragen.

Vikt: ca 1,7 kg

Miljö och socialisering: Den här veckan har vi mestadels varit här ute på landet, förutom igår då vi som sagt åkte till veterinären. Vi var även inne i stan, så det blev en hel del miljöträning. I helgen har både Michael och pappa varit här, så lite folk har hon fått se i alla fall. Eftersom hon nu fått 12-veckors-sprutan ska vi snart ge oss ut och träffa snälla hundar. Det svåra är ju att veta innan om de är snälla... Så jag får väl försöka rigga lite hundmöten.

Rumsrenhet: Jag tycker att jag ser framsteg i rumsrenhetsträningen, men visst blir det pölar inomhus. På natten blir det alltid några pluttar och en pöl, men det gör inte så mycket. På dagarna försöker jag dock hålla noga koll och gå ut när hon vaknar och ätit, men leker gör hon från och till så skulle jag gå ut med henne varje gång hon lekt skulle det bli många gånger i timmen! Det funkar bra ändå tycker jag.


Ensamhet: Det går fortsatt bra att lämna Eko i rummet med Zoë, inget pip alls. Tar jag däremot ut Zoë, då är det en annan historia. Jag ska intensiv-träna det denna vecka har jag bestämt, eftersom hundkursen börjar närma sig då Eko måste kunna vara själv i buren när vi tränar med de vuxna hundarna. Vi har också tränat att vara instängd i buren när jag och Zoë är kvar i rummet. Det har gått upp och ner, men även här ska vi fortsätta träna några gånger om dagen.

Nu var det sådär länge sen man uppdaterade igen. Det blir lätt så när Michael är här över helgen, då vill man umgås med honom i stället. Det har i alla fall varit en trevlig helg med mycket solsken.

Igår tog vi tag i burträningen igen. Eftersom Eko tyckte att det var superäckligt att bli lämnad i buren så tog vi en paus från det, men nu har vi som sagt satt igång igen. Jag gjorde helt enkelt så att när hon sov, så lockade jag ut Zoë och gav Eko ett ben som hon glatt började gnaga på. Sen drog jag igen dragkedjorna till burens öppning, och gick iväg. Jag lämnade inte rummet, utan gick runt och småstädade, höll på med datorn etc. Det gick toppenbra första gången och hon sa inte ett pip! Efter en stund släppte jag ut henne utan några större ceremonier, utan krävde bara att hon stannade i buren tills jag sagt "varsågod". Vi prövade en gång till senare på kvällen, men då blev det allt lite gnäll. Benet var inte lika intressant, och hon var inte heller lika trött. Jag väntade tills hon blev tyst, och släppte sen ut henne.

Idag blir en stor dag. Vi ska åka och bli vaccinerade! Eller i alla fall Zoë och Eko. Båda ska ha trippelvaccin (som skyddar mot fyra sjukdomar, hur går det ihop?) så det blir en slant att punga ut med. Runt tusenlappen tror jag. Men först ska vi åka in till stan och laga mat!

Vilken tur att man har en varm huvudkudde i vinterkylan.

När Zoë vill vara ifred ser det istället ut såhär.

Inget kiss inne

Det här är en liten milstolpe. Vi har precis varit ute på sista kissningen och när vi kom in i goa värmen igen insåg jag att det här är den första dagen som Eko inte gjort några behov inomhus (förutom några pluttar under natten, men det räknas inte...)! Duktig flicka och duktig matte som håller koll och springer ut när det behövs!

Att vara ensam är ju inte alls farligt

Idag har det blivit massor av ensamhetsträning! Har sprungit upp och ner mellan våningarna i huset hur många gånger som helst känns det som - och inte en enda gången har valpen pipit! Visserligen har jag för det mesta fortfarande varit i huset, städat lite i köket eller sådär, men jag har ändå blivit borta ganska länge. Kanske 8-10 minuter som mest. Nästa steg blir att träna henne utan Zoë, det vill jag börja med direkt innan jag utökar tiden. Jag måste kunna gå på promenader med Zoë utan Eko, och jag vill rent allmänt inte att hon blir beroende av henne. Det ska bli intressant att se vad det blir för skillnad i Ekos beteende, om hon tycker det är jättejobbigt eller inte märker någon större skillnad.

Några fler bilder från den här dagen och kvällen: